För att identifiera och klassificera problem relaterade till användbarhet i mjukvarubaserade produkter används metoder speciellt utformade för detta ändamål. En av dessa metoder är Heuristisk utvärdering, men kritik har framförts mot denna metod och dess förmåga att klassificera användbarhetsproblem. I detta arbete jämförs Heuristisk utvärdering med en annan metod, i ett försök att utreda om kritiken är korrekt. Denna metod är Usability Problem Taxonomy, en metod skapad för att klassificera samt analysera användbarhetsproblem. Syftet med denna jämförelse är att ta fasta på vilken av metoderna som är lämpligast att använda vid klassificering av användbarhetsproblem, något som bedöms genom att undersöka metoderna och deras förmåga att noggrant klassificera användbarhetsproblem.

Metoder som används för att utvärdera om en produkts gränssnitt är användbart, är av stort intresse för dagens forskare inom området människa-datorinteraktion. Med anledning av att användbarhetstester i allmänhet är tidskrävande och kan innebära stora kostnader, används idag metoder som heuristisk utvärdering. Användbarhetsproblem som identifieras vid användandet av inspektionsmetoder (däribland heuristisk utvärdering) har dock ifrågasatts på grund av att de vid användning bland annat identifierar andra slags användbarhetsproblem, än vad som identifieras när reella användare utför användbarhetstester. Om resultaten från utvärderingarna används som vägledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess.Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvärdering är en effektivare metod med avseende på validiteten, i jämförelse med metoden användbarhetstestning, att identifiera kognitiva användbarhetsproblem. För att få ett svar på arbetes frågeställning har tekniker som intervju, scenarier och ?tänka högt?, används.

Denna studie underso?ker hur inta?ktsdiversifiering i europeiska bankverksamheter pa?verkar aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna. Europeiska bankverksamheter har sedan mitten pa? 1980-talet expanderat mot tja?nster som genererar provisionsinta?kter eftersom den historiska uppfattningen har varit att inta?ktsdiversifiering kan minska variationen i vinsterna och potentiellt o?ka marknadsva?rderingen.Effekten av inta?ktsdiversifiering studeras utifra?n OLS-regressioner pa? paneldata som besta?r av 103 bankverksamheter fra?n 24 la?nder i Europa fo?r perioden 2005 till 2012. Aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna bera?knas utifra?n data o?ver aktiepriser och fra?n bankverksamheternas finansiella rapporter.

Syftet med rapporten är att utvärdera en interaktiv brand- och räddningsinstruktion som framförallt används inom försvarsmakten. Utvärderingen gick ut på att ta reda på hur användarna använder instruktionen och hur de vill att den ska utvecklas i framtiden för att möta deras behov. Utvärderingen genomfördes genom intervjuer med sju användare från olika delar av landet samt en heuristisk utvärdering utifrån Nielsens tio användbarhetsprinciper och med hänsyn till Sweller och Chandlers ?cognitive load theory?. Resultatet visade att instruktionen framförallt används som uppslagsbok och att användarna vill se en utveckling av instruktionen där den blir större och omfattar mer information, till exempel om haverier och utländska luftfartyg och att text och illustrationer i instruktionen är uppdaterad och korrekt.

Ett verktyg för datorstödd interaktiv utbildning, Web-based Training, har utvecklats på Sigma Information Design. Två olika utvärderingsmetoder har använts för att öka dess användbarhet: heuristisk utvärdering och användartestning. Heuristisk utvärdering är en analytisk metod där expertutvärderare inspekterar gränssnittet för att predicera (förutse) användbarhetsproblem. Användartestning är en empirisk metod där tänkbara reella användare deltar och användbarhetsproblem observeras. Föreliggande studie fokuserar på användbarhets-problem som både prediceras med den analytiska metoden och observeras med den empiriska, så kallade ?träffar?.Analytiska metoder predicerar användbarhetsproblem genom att utpeka bristande ?intrinsic features?(gränssnittsegenskaper).

Detta kandidatarbete ämnar till att ta reda på om eller hur det går att applicera teorier om användbarhet på en webbplats. För att ta reda på detta togs ett koncept på en dynamisk webbplats fram, i form av wireframes, under tre iterationer med hjälp av en iterativ designprocess. Varje iteration avslutades med en heuristisk utvärdering baserad på ett antal riktlinjer som framställts genom en genomgång av litteratur om användbarhetsprinciper. I undersökningen framkommer det att med ett bra urval av riktlinjer samt en förståelse för de användbarhetsproblem som riktlinjerna visar på, kan teorier om användbarhet appliceras på en webbplats för att göra den användbar..

Detta kandidatarbete ämnar till att ta reda på om eller hur det går att applicera teorier om användbarhet på en webbplats. För att ta reda på detta togs ett koncept på en dynamisk webbplats fram, i form av wireframes, under tre iterationer med hjälp av en iterativ designprocess. Varje iteration avslutades med en heuristisk utvärdering baserad på ett antal riktlinjer som framställts genom en genomgång av litteratur om användbarhetsprinciper. I undersökningen framkommer det att med ett bra urval av riktlinjer samt en förståelse för de användbarhetsproblem som riktlinjerna visar på, kan teorier om användbarhet appliceras på en webbplats för att göra den användbar..

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Detta arbete är en jämförande studie mellan mätningar inom användbarhet. Studien jämför en heuristisk utvärdering med ett användartest, med inriktning på ekonomi och resultat. Syftet är att belysa den ekonomiska aspekten mellan de två metoderna. Samtidigt undersöker studien om heuristisk utvärdering är en metod som lämpar sig som beslutsunderlag. Studien är genomförd på ett tryckeri där tryckeriets IT-system har testats och utvärderats utifrån de två metoderna.

ForskningsfrågaPåverkas kunders utvärdering av produkten vid införseln av olfaktoriska stimuli?SyfteVi har för avsikt att beskriva, analysera och diskutera om införsel av olfaktoriska stimuli påverkar kundernas produktutvärdering i en butik.MetodikUppsatsen utgår från en kvantitativansats och använder sig av deduktion. Metodi-kvalet beror på att grunden till rapporten är baserad på hypoteser som författarna har valt att pröva, med hjälp av ett fältexperiment.SlutsatsRapporten kommer till slutsatsen att doftstimuli inte påverkar kunders produktutvärdering vid införseln av olfaktoriska stimuli i en möbelbutik..

Syftet med detta examensarbete att undersöka om systemsuiten Alfresco uppfyller krav på användbarhet för dokumenthantering och samarbete i interaktiva miljöer. Vidare är syftet att analysera om heuristisk utvärdering en lämplig utvärderingsmetod för konsultbolag att använda sig av vid utvärdering av olika systemalternativ för dokumenthantering då kund och målgrupp är okänd.Detta undersöktes genom en heuristisk utvärdering baserad på tre olika ramverk lämpade för utvärdering av användbarhet, samarbete och dokumenthantering i interaktiva miljöer. Utvärderingen utfördes på två av Alfrescos applikationer; Alfresco Explorer och Alfresco Share.Resultatet visar att det finns en del brister i Alfresco kopplade till användbarhet, dokumenthantering samt samarbete. 15 av 62 heuristiker bedömdes som ej uppfyllda och 27 av 62 som delvis uppfyllda men inget av dessa beror på allvarliga problem.Utvärderingsmetoden som användes har en hel del brister som gör att resultatet måste ifrågasättas och inte ses som definitivt. Även det faktum att utvärderingen endast utförts av en person gör att resultatens reliabilitet minskar.

Denna kvalitativa studie genomfo?rdes fo?r att underso?ka vilken roll utva?rdering av belo?ningssystem har i fo?retag verksamma i Sverige. Studien utga?r fra?n teorin Evidence- Based Practice och dess underkategorier som specifikt behandlar belo?ningssystem. Dessa teorier applicerades pa? data inha?mtad fra?n intervjuer med personer ansvariga fo?r belo?ningssystem pa? olika fo?retag.

Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Syftet med projektet är att utveckla heuristiker lämpade för utvärdering av ett tidningsställ samt att testa dessa heuristiker genom att utföra en heuristisk utvärdering på två tidningsställ. Skapandet av nya heuristiker skedde iterativt i olika steg och granskades av utomstående personer under processen. Efter flera omskrivningar testades heuristikerna och deras relevansvärde i ett mindre test av tre försökspersoner. Efter att de nya heuristikerna färdigställts återstod det att utföra en formell heuristisk utvärdering av de båda tidningsställen utifrån de färdigställda heuristikerna. Den heuristiska utvärderingen som utfördes skedde i enlighet med Nielsens metod och även i enlighet med Baker et al.